När det fysiska tar över

Ångesten inför den här dagen har ju kommit smygande några dagar innan men aldrig hade jag trott att kroppen skulle reagera rent fysiskt som den gjorde idag. 

Sov oerhört dåligt och var helt vaken sen tidig morgon. Då mådde jag fysiskt ok men ju närmare klockan blev "sista gången vi pratade", "sista gången jag såg honon som vanligt" och när jag hittade honom livlös så kom tårarna. Fick en extrem huvudvärk, feberfrossa och ett sjukligt illamående som suttit i hela dagen. Har till och med varit tvungen att kräkas. En enorm trötthet och har somnat till då och då. När jag pallrade mig upp en stund på dagen kunde jag knappt ha på mig bh:n. Kändes som att jag inte fick någon luft när jag knäppte den. Blev liksom som ett tryck över bröstkorgen.

Har nog inte tänkt så mycket på allt som jag trodde att jag skulle sen under dagen för jag har haft fullt upp med att inte må illa. 

All mat jag skulle fixa färdigt med idag…allt vi tänkt göra imorgon…hoppas det släpper det här för jag orkar inte må så här en dag till.

Vaknade upp efter en tupplur under dagen med denna lilla lapp på magen som vår yngsta ritat. 

(null)


Kommentera här: